Kurs för Lena

Jag och Jaga har gått kurs för Lena Löfroth. Vi missade tyvärr första tillfället så det blev bara två gånger, men det var två väldigt givande tillfällen.
Jag fick ganska många nya tankar och funderingar och det jag tar med mig därifrån är detta:
  • Ingångar på planen. Hur mycket energi vill jag slösa på att få med Jaga in på planen på en tävling?
    Ingångarna jag fått med mig från Frida fungerar men tar mycket energi ifrån Jaga eftersom hon går in med attityd, fokus och kontakt. (kräver dock ej kontakten men hon går in i det självmant), samt att uppvärmningen då blir en självkontrollsövning vilket tar en del på henne.

    Så, jag ska testa att ta in henne på höger sida och inna jag ställer upp ska jag göra halt och ta in henne fot. Den högra sidan ska för Jaga bara betyda "gå vid denna sida brevid mig, kolla vart du vill men följ mig" och jag har inga krav alls på HUR hon går eller om hon sätter sig jättesnett, jag vill inte slösa energin på ingången.
    Om jag märker att jag tappar henne HELT på en sån ingång, då får jag göra halt tidigare och kommendera fot och slösa energi den sträckan in på planen som är kvar.
    Känns som en vettig tanke. Jag tror kontrollfreaks som Jaga behöver titta när vi går in, för att inte explodera.
  • Vi kom naturligt in på det här med att tappa sin hund in på planen eller mellan momenten så vi började prata om hur jag och Jaga gör mellan momenten.
    Jag får ofta känslan av att jag, på tävling, tappar henne och måste styra henne hela tiden och så fort jag tar fokus på något annat än henne så börjar hon med annat. Hon är inte så intresserad av mig.

    Vi diskuterade även det här med belöning mellan momenten. Det känns som att Jaga ibland tappar så himla mycket fokus efter en belöning (nu tänker vi tävlingsträning, inte nyinlärning) och att hon blir "ängslig" när man samlar ihop henne efter. Lena sådde ett frö hos mig, som jag egentligen funderat mycket på förut, när hon sa att vissa hundar vill jobba klart. Dom blir lite störda av en belöning, för "det enda dom vill är att få fortsätta jobba". Så jag ska fokusera på uthålligheten hos henne, att kedja ihop moment och tävlingsträna och låta henne få jobba klart innan belöningen kommer.
    Däremot kan jag såklart bekräfta henne under träningen i momenten, men belöningen kan jag lägga i slutet av mina kedjor.

    Mellan momenten behöver hon inte så mycket mer än att jag lugnt och försiktigt viskar till henne hur himla bra hon är, för att hon ska få den bekräftelsen hon behöver och för att få med henne mellan momenten utan att avbryta hennes bubbla med kamp/boll.
  • Apporteringen pratade vi en del om också, dels att hon ibland tuggar på ingången och dels att hon griper ganska slarvigt ibland.
    Gripandet fick jag ett bra tips på, att jag ska börja lägga upp bocken så att hon får ett muskelminne på hur hon ska springa och gripa. Jag ska lägga ut den lodrätt så att det blir naturligt för henne att svänga och gripa ihop. Nöter jag detta lodrätt kommer det bli mer naturligt för henne att svänga och gripa samtidigt när jag sen börjar lägga apporten i olika vinklar. Vi får se hur det tar sig, det ska bli spännande iaf.

    Sen tugget på ingången, som vi såklart knappt fick till på träningen. Men jag ska bekräfta henne när hon börjar närma sig, hjälpa henne och stötta helt enkelt för hon ser inte så jättenöjd ut när hon ska komma in med den, lite obekväm.
  • Vi pratade fotgående också. Svängar, starter, sidosteg.
    Jag måste förbereda Jaga mycket mer än vad jag gör idag, med halvhalter. Halvhalt innan en sväng, innan en halt och vid varje start ska jag ta första steget lite långsammare för att därefter öka upp tempot. Idag haffsar jag mig igenom mitt fotgående, fort ska det gå!! Och då hinner inte Jaga med.
    Jag ska även jobba igenom svängarna, tänka ridning, och inte gå så jävla hårda vinklar i mina svängar för Jaga hinner inte med och överjobbar bak för hon måste rusa.

    Sidostegen fick jag bra tips på hur jag ska sätta fötterna för att det ska bli bekvämt för mig och för Jaga.
    Det är jättesvårt att förklara, jag fick knappt ner det i text men:
    Sidosteg åt vänster - här kommer jag lära henne att jag står med vänster ben böjt (avslappnat knä) och så fort jag rätar upp det benet ska hon ställa sig upp. Det böjda benet kommer jag sen minska ner väldigt mycket men då blir det en förberedelse för henne att resa sig.
    Sen kommer jag ta höger ben och korsta vänster ben, som ett övertramp, för att sen ta ett steg åt vänster med vänstra benet, högra korsar jag sen det vänstra, ytterligare ett övertramp, för att ta ett steg åt vänster med vänstra benet igen och därefter sluta upp med höger ben och då stå med fötterna bredvid varandra igen.
    Sidorsteg åt höger - Här kommer jag flytta höger ben snett bakåt (ett litet steg, tänk övertramp) för att sen ta vänster ben och korsa höger ben åt höger i ett normalstort steg, flytta höger ben i ett normaltstort steg åt höger och sluta upp med vänster ben så att dom hamnar bredvid varandra.
    Svårt i text - tydligt att visa haha.

Så kursen gav mycket och jag är sugen på att träna nu igen!
På måndag börjar Albas onlinekurs i frittfölj som jag verkligen ser fram emot och i oktober ska jag och Jaga gå en spårkurs (tvådagars) för Jessica Åberg, SWDI.
DET ska bli intressant.

 

 

 

 

När ska skiten vända?

Farfar dog i början på året, Diesel avlivades 7/8 och 7/9 fick vi avliva Figge pga bruten höft.
När ska det vända, när får vi lite mer flyt i våra liv?
 
Vi fick en chock med Figge. Han haltade lite lätt på lördagen, hölls inomhus och blev inte bättre, men heller inte sämre. På måndag em blev han blockhalt efter att ha busat med en kartongbit någon minut.
Jag åkte in med honom till Jourkliniken i Kumla och där gick han runt i undersökningsrummet och var lite småhalt, men absolut inte blockhalt. Han var nyfiken, kelig och kurrade när man klappade honom.
När han skulle bli undersökt så morrade han när veterinären klämde vid baklåret, så han blev sövd och röntgenbilder togs.
Där visades det en fraktur i tillväxtzonen i höftbenet. Man kunde operera men det var en lång och jobbig rehab med burvila 6-8veckor direkt efter operationen. Återbesök med röntgen under 7-8 månader efter operationen då höftbenet kan växa fel när man gör denna operation, och då måste han opereras om och det blir återigen burvila.
Därefter blir det friskvårdsrehab regelbundet för att komma igång igen.
Figge hade gett upp hoppet om livet om vi lagt honom i en bur längre än 24 timmar. Han var galen hemma när han inte fick gå ut, så valet var lätt utifrån Figges välmående.
 
Men det gjorde så fruktansvärt ont att låta honom somna in, vår fina katt.
Vi som köpte en katt enbart för att få bort mössen runt om huset, och fick den bästa katt jag någonsin mött.
Han var så social och mysig, mötte oss alltid vid parkeringen när vi kom hem, följde med oss på promenad med hundarna, somnade på min mage varje kväll och skrek efter oss så fort han kom in i huset.
Han älskade att rulla ihop sig som en boll på min mage, kurrade så fort man klappade honom och han lekte så roligt med Jaga.
Vi kommer aldrig få en sån katt igen.
Bästa vackra Figge.
 
 

amandalundwall

Herregud, det är typ bara hund här.

RSS 2.0