Den här saknaden



När ska den gå över ?
Kommer den någonsin att gå över ?
Vill jag förresten att den ska gå över ?

En på jobbet har nyligen fått tagit bort sin hund och idag pratade vi lite om den här tomheten som uppstår.
Jag står som vanligt och pratar på utan att visa någonting, medans jag egentligen vill sätta mig på golvet och stortjuta och skrika ut hur mycket jag saknar henne.
Men man gör ju inte sånt, inte på sitt jobb, så man får hålla inne allt tills man hittar rätt tillfälle.
Det kan gå dagar, det kan gå minuter, ibland veckor.

Det jobbiga är att det aldrig känns, vad ska jag säga.. bättre ?
Fast kommer det någonsin att kännas bättre ?
Eller kommer jag alltid ha dom här sörjattackerna där man gråter mer än vad man grät när vi tog bort henne ?

Och jag är rädd för att jag ska glömma bort henne, hur det kändes när hon levde.
Jag är rädd att glömma bort känslan av att ta på hennes mjuka lena öron, eller pussa på hennes gosiga panna.
För jag har redan tappat det lite, jag kan allvarligt talat erkänna att jag inte känner känslan lika tydligt som jag gjorde sist jag tänkte på det.
Jag kan inte se henne lika tydligt i soffan längre.
Och det här som jag kände i början, att hon var så sjukt närvarande i stallet och liknande, det är som bortblåst.

Håller jag på att glömma bort henne ?

HAHA !

Det roligaste jag sett, efter att Adde förklarat tre gånger.

amandalundwall

Herregud, det är typ bara hund här.

RSS 2.0